emiliesbeauty

Kategori: Åsikter

Diss: Fifty shades of grey

Jag är inte direkt som dom andra kåta blondinerna om jag får använda grova ord. Genom att bara kolla på hur många tjejer som avgudar den här filmen och boken bevisar hur många som inte har någon aning vad som egentligen händer. 
Tänkte visa en eller några texter för er där ni kan läsa vad ni egentligen kollar på. 
Jamie som spelar Christian bad om ursäkt i förväg innan scenerna för han inte tyckte om det.
Förlåt men jag ser er som ni ser på andra som älskar att slicka på fötter... äckligt.

Text 1

"I morgon har en av årets mest hypade filmer premiär. "Fifty Shades of Grey" väcker minst sagt känslor och visst har vi sett fram emot filmen, men det finns saker att tänka på innan du vill inspireras av den. VeckoRevyns sexrådgivare Isabelle Wahlf förklarar varför det finns två sidor av Fifty-fenomenet.

Okej, jag tycker det är superhärligt att E.L. James har skrivit en bokserie som många uppfattar som sexpositiv. Och det är fantastiskt att den har gett möjlighet för folk att tänka annorlunda kring eller mer på sex. Men att skriva böcker om en sexuell praktik som författaren uppenbarligen vare sig 
praktiserar eller pallar att göra ordentlig research kring blir snabbt väldigt 
problematiskt.

Boken handlar om relationen mellan Ana Steele, en osäker, oskuldsfull 
tjej och den framgångsrike miljardären Christian Grey, som är en man med ett extremt kontrollbehov. Jag får snabbt dåliga vibbar av deras relation och tycker det är ett praktexempel på upprinnelsen till våld i nära relationer, snarare än en romantisk berättelse. Dessutom är en del av sexscenerna som beskrivs i boken rena övergrepp i mina ögon.

Christian Grey gillar som sagt kontroll och snart vill han kontrollera allt runt Ana. Från vad hon äter, vem hon träffar, hur hon klär sig och går från att bestämma att hon ska träna fyra gånger i veckan till att hon ska tillbringa alla helger med honom. Det här är ingen spännande maktförskjutningslek. Det här är inte BDSM – den här boken handlar om en mycket destruktiv relation. 

Efter att Fifty Shades of Grey kom så förändrades en del av frågorna som jag får in till min sex- och relationsspalt i VeckoRevyn. Frågor som ”Jag har läst Fifty Shades of Grey och tror att jag vill testa BDSM”. Jag tycker det är helt rimligt (och kul!) att vissa funderar över sina sexuella preferenser efter att de läst boken. Testa gärna! Men är du sugen på lekar från BDSM-världen så utgå inte på något sätt från Fifty Shades of Grey. Det skulle till och med kunna vara farligt att göra det.

En av de absolut viktigaste beståndsdelarna i BDSM är kommunikation. Att tillsammans komma fram till vilka regler som gäller, vilka ord som ska användas och vilka förväntningar som finns. Mellan huvudkaraktärerna Ana och Grey sker cirka noll kommunikation. E.L. James förminskar problematiken kring destruktiva relationer. Hon får det att verka som att det är helt okej, kanske till och med lite spännande, att låta någon passera ens gränser. Jag får känslan av att E.L. James mest verkar ha tyckt att BDSM-temat är ett coolt sceneri, men att hon har noll koll på vad det egentligen handlar om.

För mig blir det extremt uppenbart i och med att hon inte någon gång nämner begreppet ”aftercare”. Det går ut på att ta hand om varandra efter sessionen. En session kan vara väldigt omtumlande och utlämnande, både mentalt och fysiskt. En del behöver kramar, andra behöver en frukt och en tredje kanske behöver prata om vad som hände under akten för att må bra och känna sig lugn igen. Så vad ger Grey för aftercare? Jo, han lämnar alltid Ana ensam efter sex, hotar med att piska henne mer när hon säger att hon inte uppskattar pisk (!!!). Han är bra på att driva sitt imperium den där Grey, men han är faktiskt ingen vidare master.

Jag kommer se filmen för att analysera vad den kan komma att innebära för mig som sexrådgivare. Och jag önskar verkligen att alla som ser filmen och läser böckerna bär med sig att de inte handlar om BDSM samt att den som blir nyfiken eller kåt av filmen går hem, läser på och känner efter ordentligt innan den börjar testa sina gränser.

Sexologen Suzann Larsdotter har sagt det bra: vi kan kalla Fifty Shades of Grey en ”grundbok för vilka män en bör undvika för att inte råka ut för våld i en relation”. "

 

Text 2 

"Lagom till biopremiären av den uppmärksammade filmen sprids ett inlägg som sätter fingret på vad som är fel med ”Fifty shades of Grey”.

 

Det började med att användaren ”ahhidk” skrev ett inlägg på nätforumet Reddit i somras. Men i samband med att hypen inför ”Fifty shades of Grey”-filmen blivit allt större har inlägget också spridits mer och mer på sociala medier och bloggar.

 

Kritiken i inlägget går ut på att det sex som beskrivs mellan Christian Grey och Anastasia Steele inte alls är något slags BDSM-förhållande – det är övergrepp och destruktivititet.

 

– Tack för att du skrev det här! står det i en av kommentarerna.

 

Läs hela det hyllade inlägget här:

 

”Nu när Fifty shades of Grey ska bli film har jag försökt få folk att förstå att den här boken inte handlar om BDSM, utan snarare sexuellt våld. Många kvinnor argumenterar för att relationen i boken är BDSM, men det sätter BDSM i dålig dager.

 

BDSM är en livsstil där man tror på säkerhet och trygghet. Samtycke är alltid en förutsättning, och partners tar hand om varandra. Efter sessioner och rollspel tröstar partners varandra för att hjälpa varandra komma tillbaka ut ur ”zonen”. Fifty shades of Grey har inte med någonting om detta. Grey ger Anastasia (då oskuld) ett ultimatum: Att skriva på ett kontrakt eller gå därifrån. Hon är sexuellt oerfaren och han manipulerar henne till att tänja sina gränser för att det ska verka som om sexuellt våldsamma saker han gör mot henne är okej.

 

Det finns tillfällen efter en session då han är arg på henne för att hon är upprörd, men han tröstar henne inte. Han använder alkohol för att få hennes samtycke – det är våldtäkt enligt lagen. Det finns också ett tillfälle där hon använder säkerhetsordet, men han ändå fortsätter. Det är samtycke som dras tillbaka, och Christian ignorerar hennes tillbakadragande. Det är ett sexuellt övergrepp.

 

Dessa tillfällen är inte de enda som är problematiska. Anastasia börjar dölja saker av rädsla för Christians ilska. Han är avundsjuk och lättretlig. Anastasia är orolig för sin säkerhet. Experter har till och med känt igen hennes beteende från det hos kvinnor som utsätts för övergrepp, enligt Centers for Disease Control and Preventions beskrivning av våld i nära relationer.

 

Den här boken förstör för personer som utövar BDSM genom att ge en missvisande bild av BDSM som helhet. Ja, det finns dåliga människor som smyger sig in i BDSM för att hitta ett sätt att undvika straff för sina våldshandlingar, men majoriteten av de inom BDSM begår inte övergrepp, som den här boken får folk att tro.

 

Den här boken romantiserar övergrepp, och att måla upp det i ”sexiga” och ”roliga” färger är verkligen farligt för kvinnor. En av fem kvinnor kommer vara med om våld i relationer under sin livstid, det är anledningen till att den här boken inte borde försvaras. Att få det här beteendet att verka vara något man får acceptera från en man är farligt. Människor kommer frestas att ”testa BDSM” utan att ha någon egentlig aning om vad det är. Och människor kommer att fara illa.

 

Det är upp till varje individ vad de väljer att läsa. Poängen med det här inlägget är att peka ut hur Fifty shades of Grey är problematisk, inte att bestämma över någons läsvanor. Jag vet att många kvinnor (och män) försvarar den här boken och inte förstår hur det kan ses som övergrepp, men faktum är att det är just vad det är. Och jag hoppas att fler ska försöka lyfta det så att boken inte påverkar andra negativt”. " 

 

 

Glöm inte bort att du är värdelös..

..värdelös.

Såhär känner jag mig just nu. Jag sitter och kollar på lite saker från ikea som man kunde bidra till det nya rummet men allt är ganska dyrt, som det brukar vara med möbler, och det enda vi säger är "men vi köper det när vi flyttar" - bara att det kommer ju inte hända om mitt liv ska fortsätta såhär. Jag har ingen inkomst, alltså betalar booboo med sin lön för två personer och att spara blir väldigt svårt. Vi kan inte fortsätta våra liv om jag bara sitter här hemma och rullar tummarna. 
fick ju säga upp min gymkort också pga jag inte hade råd. Det är ju inte säkert att jag har pengar varje månad. 
Jag lever just nu av mitt fondkonto som jag skulle betala mitt körkort med - men det får jag ju glömma nu.
Fattar ni hur dåligt jag mår pga det?
Jag söker jobb efter jobb efter jobb men det verkar som jag har något dåligt rykte eller nåt för medan andra får ena jobbintervjun efter efter andra så hör jag ingenting från ställena jag söker till. 
Hur går det till egentligen? - Är man helt ute ur leken om man inte föddes med värsta silvertungan?
Eller inte haft en praktik under skolgången? 
Varför valde jag inte en annan linje? - Då kanske jag skulle haft jobb idag?..

Det är inte längre så kul att man lever med sin boo och älskar det. Men man kan inte leva fullt ut. Det är fortfarande andra i huset som hör vad man pratar om som man vill hålla tyst om, glömmer saker på toan som andra kommer in med, börjar med rutiner som inte passar in med annat, va jätteförsiktig inne på toan så det inte hörs för mycket och så fortsätter det. 
Jag längtar efter liv där jag inte är beroende av alla andra. Men det verkar inte komma..

Idag är en sån dag

Idag är en dag då jag hatar allt med mig själv.
Att jag är lat, går upp i vikt, tränar inte så blir sladdrig, inget jobb, ingen nytta till nånting, ser ut som en man ibland och det fortsätter så..
Vill inte prata, tänkte upp till Väla men jag orkar helt enkelt inte.
Vissa av er kan tycka att jag är urfånig men såhär har jag det ibland. Dock inte såhär starkt sen depressionen. 
Jag hade ju en depression innan som jag fick ta medicin för - alltså typ happypills. Men jag slutade för jag ville klara det själv samt att dom där pillerna tog ju bort dom där dagarna när man var på bottnen men även dagar man var på toppen, haha det lät rätt roligt. Men alltså, dom gör så man är så ett sträck typ när det kommer till humöret. Det var sjukt jobbigt. 

Pratar alltid med booboo och vi har sagt att vi tar en sak i taget. Vi börjar med att fortsätta söka jobb samt jobba med rummet, sen när det blir lite varmare så ska vi ut och träna varje dag. Båda har ju varit träningsfreaks sen innan. 

Längtar till han kommer hem, skulle behöva en kram. 
Har ni också dagar då ni är på bottnen? 

 

Jag har tappat det

Skulle köpa jojokort idag då vi ska till Landskrona imorgon för en photoshoot. Och jag hade 200 kr som jag trodde det kostade - det visade sig att det kostar 220 kr att köpa det och jag saknade 2 kr av mina små kronor.
Jag fick köpa det ändå men efter det så bara kände jag hur kroppen la av. Kände hur gråten kom och jag var tvungen att gå ut lite innan jag fick igen för att leta efter ett torrschampoo. 
Ringde mamma och bröt ihop totalt. Där stod jag mitt på parkeringen och grät så jag knappt kunde andas. 

Det var ju inte så att själva händelsen tog så hårt på mig utan det är att jag alltid ska stå där och skrapa slantarna. Jag har aldrig råd och jag är så trött på det. Jag skäms!
Jag VILL INTE be andra om hjälp, jag VILL klara mig själv. Jag VILL vara självständig. Men så länge jag inte har en egen inkomst så går inte det. Just nu jobbar jag t.o.m. gratis för någon anledning?
Ska jag behöva sälja allt jag har för att kunna leva ett normalt liv?
Jag är bara så trött.. Tur att jag har mamma, utan henne skulle jag falla ihop helt och hållet och inte ta mig upp. 
Var är mitt liv på väg?..

 

Hur kan det finnas kvar så tappade "människor"?!

Jag såg den här videon igår där en pappa till en african-american tjej, som blev mobbad och fick ta emot rasism på snapchat. Detta är inte okej någonstans redan här men att sen efter polis m.m. har varit inblandad och pappan äntligen får kontakt med tvillingarnas pappa så är allt han kan säga att det är inte något fel, att han är en fag och niggerlover. Hur gammal är gubben egentligen, runt 40?
Och beter sig på det sättet?
Det vi kan trösta oss med är att den här videon har gått jorden runt och jag är säker på att den här Da/eron Pyro har fått ta emot mycket skit, samt hans barn, men även att den här individen, som vi kallar honom, är så jäkla okunnig så det komiskt. 
Den enda gången folk beter så här jävla korkat är när dom inte har en enda aning om vad dom pratar om. Man märker även i röstmeddelandet att han måste ju fan va aspackad. Min fråga är bara hur fan han kan leva med sig själv. Hur folk ens kan va i närheten av honom.
Usch, fy och blä!

 

Så trött

Måste bara skriva av mig lite. 
Jag mår så jäkla dåligt så jag har nog inte ens fattat det själv. Den enda jag vill vara med är booboo och har egentligen ingen lust att prata med någon alls, bara ligga och sova hela dagarna men ändå, för det är det enda jag gjort i 6 månader. Folk tror att dom vet hur mitt liv är och har starka åsikter hur jag är och vad jag borde göra. Även fast dom har ingen aning om situationen eller hur jag tycker och tänker om saker. Jag fattar era pikar, även fast ni försöker få det att låta som något annat. Jag behöver inte mer lektioner. 
Jag är så trött på mitt liv så jag vill spy. Tänkte att detta året skulle bli en nystart för mig och i år skulle det gå bra men hittills har alltid bara gått i motvind. Har ingen lust att känna mig bortglömd eller i vägen för någon annan är bättre. "Bättre". 

Orkar inte med folk som hela tiden tror att dom vet bäst för mig eller ska komma med spydiga och negativa kommentarer. Varför ska jag hjälpa om jag inte får hjälp tillbaka när jag behöver det som mest?
Allt är mitt fel, varenda jävla grej som går fel, jag får skylla mig själv. 
Det är mina saker, det är mitt liv, mina problem. Vem bryr sig?

Kan man inte få säga vad man har att säg utan att någon ska prata ner en och få en att känna att jag har ingen rätt att säga nåt för jag är liten tjej på 164 cm. Där nere ska jag hålla mig. Jag ska va tyst. 

Fortfarande bakis

Sorry för den extremt dåliga uppdateringen här på bloggen men jag har verkligen inte mått bra idag!
Jag är fortfarande bakis, hur nu det går ihop, men mår liiite bättre. Vill inte äta nåt bara.

Igår var annars en rrrrriktigt bra dag!
En spontanrunda ner till Malmö för att se Disney on ice och sen vidare till Helsingborg för en sjukt konstig utgång.
Vi vaknade ju inte förrän vid 1 -tiden och köpte dom 2 sista biljetterna som fanns och efter det gick det undan!
In i duschen, ut ur duschen, i med produkter, på med fönen, på med sminket, åka inom kusinen för biljetterna och sen vidare till tåget som vi höll på att missa. Efter det gick allting bra. Såg på en amaaazing show, svindyrt med gottis bara, 90 kr för en popcorn och 120 för en slushice...
Jag menar, come on?!

Vi va inne lite på Emporia också men va tvungen att gå ut annars hade jag köpt upp hela Sephora. 
Efter showen så blev det en runda inom krogen och kvällen började spåra. 
Vi stod ju i kön till Le Cardinal och tydligen så va det lite högre åldersgräns, bara att dom 2 tjejerna som stod framför mig var 95:or från Ängelholm, och dom kom in. Men inte jag.
Vadå, är jag för ful för få komma in? 
Jag bad om hans namn men självklart fick jag inte det och han tyckte jag va löjlig när han precis krängt mig som fan?
Jag kände mig som en trashcan som inte höll måttet. Som tur har man kontakter och jag tänker ta vidare det här. Jag vill inte se på längre eller höra "du får skylla dig själv". För det där va FEL.

 

Arbetslös

Jag har tröttnat som fan att vara arbetslös. Det känns som det enda sättet jag kan leva är genom andra. Jag kan aldrig vara beroende av endast mig själv. Jag måste altid fråga andra eller tänka på att jag får göra det sen när jag har pengar och ett jobb. Jag har praktiskt varit med min pojkvän sen jag var 12 år och det är fan dags att gå vidare till vårt egna liv. Men det går inte, för jag har ingen erfarenhet, alltså inget jobb. Det känns som varje gång jag är ute och söker så är det som alla ser ner på mig för jag är arbetslös. Precis som jag vore någon jävla nolla. Jag är så TRÖTT på det!
Hur kan någon veta att jag passar för jobbet om ingen ger mig en chans?!
Jag fick ett samtal från ett bankjobb nere i Malmö men platsen gick till någon anan för jag har ingen erfarenhet. 
Att sova till 12 varje dag är inte roligt. Jag får höra det hela tiden att jag kan inte sova så länge för sen när jag väl får ett jobb så måste jag ställa om helt, JAG VET. Men vad har jag att gå upp för nu?
Jag har ingen skrivare så jag kan inte skriva ut fler cv och jag har inte word så jag kan inte fixa mitt cv på datorn heller. Men det är ju mitt fel, eller hur?
Det är bara massa ursäkter jag kommer med, ingen biggy. 
Börjat känna mig sämre och sämre för varje dag. 

Jag vill börja plugga engelska i USA men jag har inga pengar, jag har inte ens haft ett sommarjobb!
Jag vill plugga till make up artist men där måste jag också ha pengar. Jag vill kunna teckenspråk MEN DÄR MÅSTE JAG OCKSÅ HA PENGAR!
Om jag inte får ett jobb så måste jag börja plugga, men det kostar ju också pengar?!
Hur ska jag kunna göra något i mitt liv när jag inte har några pengar?

Det känns som jag lever på gränsen till luffare då det enda jag har är mina pengar på sparkontot och det är till mitt körkort. Nu måste jag ta av det också. 
Jag vet inte hur mycket mer jag klarar.

 

 

Don't trust anyone #2

Jag la upp en bild igår om hur man inte ska lita på någon. Nu riktar jag mig till mina yngre läsare som tror att allt är frid och fröjd. 
Ni pratar om hemligheter, om vilka killar ni tycker är snygga och allmän skit om allt från lärare till dagens mode.
Men jag måste varna er lite för ni har ingen aning vad ni ger er in på. 
Det finns folk där ute som som är villiga att hugga er i ryggen för att sätta sig själva i en bättre sits och det spelar INGEN roll vad ni säger då folk är som tidningar. Dom tar meningen som är värst och gör den värre. 
Ni måste lära er vilka ni kan kan säga vad till och vem ni ska prata om vädret med, annars kan ni kyssa hela er stad i häcken då alla vet om ditt "misstag".

Dock ska det ju inte vara något misstag, utan ni ska ju ha vänner som ni kan säga allt till. Jag har en jävlig tur att jag har det!
Men tyvärr har inte alla det och jag säger det till er redan nu att börja analysera folk. Hur dom beter sig, hur dom pratar och hur dom behandlar andra, för du är en av dom. 

När blev detta "okej"?

Ni som har följt med mig hit från fames kommer säkert ihåg mitt inlägg om våra kära moderna fjortisar. 
Ni vet internetslappa damer som inte tar sig själva tillräckligt seriöst för att ge sig själv den respekt som dom egentligen ska ha. 

Jag är den människan som har en åsikt om allt, mestadels åt den rätta sidan, så när det kommer upp inlägg på facebook om hur man ska adda dom på kik eller snapchat och deras 70AA bh trycker upp deras "bröst" mot hakan eller när deras bild består av endast deras mage så måste jag säg nåt.
Sist sa jag att "jag gillar respekten du kommer få pga detta" och en kille som redan var i en konversation med någon meningslös börja ifrågasätta mig om vad som var fel med bilden. Jag svarade inte för jag vet hur det är att börja disskutera såna här saker med folk som har ett IQ på 70 men killen gav sig inte och skrev en gång till att han inte ser något fel. Men vet ni vad detta är för människor som ska ifrågasätta just detta ämnet. Jo, en till fjortis. 

Det är såna typer som inte ser vad som är fel, typer som "låt henne göra vad hon vill" - absolut, jag yttrade bara min åsikt. Inte hur hon ska vara eller se ut.
Men det är såna typer som kan göra detta själva. Som faktiskt kan tänka sig skita i att flickan är 13 år gammal men ändå välja att sätta på henne. Eller rättare sagt, adda henne på kik. Jag såg en man på 43 år lämna över sitt användarnamn i försök att få henne att prata med honom.
Det är såna typer som kan kolla på en film där ett brott pågår och säga att "hon förtjänade det". Det är såna typer som gör att vår värld blir allt mörkare.

Som t.ex. Rebeccas fall, när hennes klänning blir uppdragen på krogen och hon fick höra från en annan tjej att hon fick skylla sig själv för hon hade klänning på sig. Jag menar, va??
Sen när är det "okej" att börja dra i varandras kläder för att förutmjuka dom? 
Sen NÄR är det okej att släppa vår självrespekt för lite naket? 
"JOOOO, men Emilie ge dig nu, det är inget farligt, det är ju bara på skoj!" 
Jo, men det är någon annans verklighet. Det är någon som inte vill gå ut mer efter det.
Men pga att det finns folk där ute som påstår att detta är "okej", så börjar våra nyblivna tonåringar tro det och välja att visa mer hud för att bli "omtyckt" och visan går vidare och sen sitter du där med några fula rykten som tar mer på dig själv än du hade kunnat tänka dig. 

Snälla tänk lite och behandla varandra med respekt istället för sälja er själva till internetidioter.